Border Collien Flake 12,5 år
Flake kom in i mitt liv som sargad 6 månaders valp. Ett benrangel som snabbt förvandlades till en riktig sköning bara han fick mat. Han var ett sånt där exemplar som man blir varnad att köpa; rädd för människor, spadar, sopar och andra djur, hatade sin egen svans och försökte bita av den och han var bland det fulaste jag sett i valpväg. Allt inom mig sa egentligen NEJ med stora bokstäver, samtidigt sa en annan röst; Rädda den stackaren så den får ett hem annars hamnar den här lilla krabaten i nån knarkarkvart i Stockholm. Jag tog hem Flake och första året var inte direkt en dans på rosor eller svävande bland rosa moln, massor med jobb och många tankar for genom mitt huvud om vad jag hade gett mig in på. Några gånger var jag nog på väg att ge upp också men min envishet övervann dom tankarna+ att jag såg hur bra Flake mådde tillsammans med min dåvarande hund Berra. Berra var en stor hjälp i allt arbete för att få Flake till hund igen, en hund som vågade lita på människor och som vågade slå ner den mur han hade satt upp.
Genom åren har vi haft mycket kul bland allt hårt jobb; Flake blev en fighter i allt han tog sig för och gjorde alltid sitt bästa när han provade på nått. Agility blev hans favoritgren och hade inte höfterna sagt upp sig där i 2 års åldern så hade han nog blivit ett elitämne. När vi avslutade nybörjarkursen i agility gjorde han alla hinder på fjärrdirigering, att ens försöka hinna med springandes var bara att glömma för min del. Utifrån agilityn började vi också träna lydnad mer på allvar och började på att tävlinga inom det. Placeringarna var mestadels förstapriser och även här gav han järnet i det han gjorde. När vi så provade på en skogsaktiveringskurs och skulle spåra en dag så hoppade han ur bilen när det var hans tur och började direkt att spåra på asfalten och mot spåret som var lagt i skogen, någon sele var inte att tänka på att stanna upp och ta på utan vi fortsatte lika snabbt i skogen utan några som helst problem. Vi tillbringade många timmar med fikakorgen och spårlina i olika skogar och olika trevligt väder för han älskade verkligen allt han gjorde. Flake var en ren dröm att jobba med och var med mig som visningshund på nybörjaragilitykursen ända till 10 års ålder trots dåliga höfter. All aktivitet la vi på hyllan för ca 1 å sedan pga att hörseln gav vika men buset levde kvar hos gamlingen ända till idag när han fick somna in.
En fighter har nu fått vandra ut på dom oändliga ängarna där Berra och alla vänner väntar. En arbetskompis som gillade allt vi hittade på och en go vän som alltid fanns där i alla lägen. Orden räcker inte till, till en kille som Flake.
Du är enormt älskad och saknad, och lämnar ett tomrum som ingen kan fylla.
19980119-20100702